Hoppa till innehåll

Visningssamling

april 6, 2014

Hej alla läsare, ser att det är fler och fler som följer Förskolebloggen här och på Facebook, känns jätte roligt. Framförallt verkar det som att tips och idéer gör skillnad för er i verksamheterna och det är det Förskolebloggen är till för!

Vi har börjat med ett projekt på förskolan för några veckor sedan, det kallar vi för visnings-samling! Ordet uppkom då barnen varje dag hade med sig saker till samlingen som de ville visa för kompisarna. Saker som barnen ville visa kunde vara allt från en gråsten, till en tallkotte, till en tandborste, till en leksaksbil, till ett gosedjur. Sakerna kom stenfrån förskolan eller hemifrån och för barnen verkade det inte spela någon roll vad de ville visa, de viktigaste var att få komma fram och visa och berätta om det man hade tagit med sig.

Tillslut ville de flesta barnen visa något och ”visandet” började dra ut på tiden och samlingen blev längre och längre. Några barn hade tillslut svårt att hålla kvar intresse och fokus, vilket var helt förståeligt, så vi skapade en visningssamling.

De barn som har något att visa följer med på en separat samling, medan de andra kompisarna som inte har något att visa kan välja att ändå följa med eller leka vidare med sitt. Visningssamlingen skapar ett bra forum att få synas och höras, bli tandborstelyssnad på och kompisarna ställer frågor till den som visar sin eller sina saker.

Efter några visningssamlingar kände jag som pedagog att vi måste ta detta längre så jag tog med läsplattan och barnen började själva ta bilder på sina föremål. Detta genererade massor med bilder så vi började skriva ut dem, fyra bilder på ett A4. Barnen klippte ut sina bilder och fick sedan en egen bok, gjord av ett färgat papper vikt på mitten som sedan innehöll fyra vita sidor där de kunde klistra in bilderna. Böckerna hängs upp på väggen för att barnen ska kunna klistra in fler bilder från kommande visningssamlingar.

Det fina med böckerna är att barnen är engagerade i sin bilder, de vill berätta och vi pedagoger skriver ned vad de berättar medan de större barnen skriver själva. Därmed har vi skapat ett projekt som bygger på barnens intressen och som skapar nyfikenhet för skriftspråket. Dessutom skapas en form av pedagogisk dokumentation då boken finns kvar och barnen kopplar tillbaka till sina gamla bilder när de klistrar in och skriver om de nya.

Utdrag ur Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

 

Utvecklande utflykter

februari 16, 2014

barnen tittarUtflykterna har kommit igång på förskolan och vi märker att barnen är nyfikna på att utforska sin närmiljö. Vägen från förskolan är spännande och målet är också spännande och på en utflykt kan det hända många spännande och intressanta saker. För att hjälpa barnen att minnas vad de har gjort har vi tagit bilder och korta filmer med läsplattan som vi sedan reflekterar kring tillsammans med barnen.

Filmerna och bilderna visas på storbildsskärm när vi är tillbaka på förskolan och barnen berättar vad de ser, vad som fångade deras intresse och vad som var intressant. Den konversationen använder vi sedan som underlag för att utmana barnen vidare vid nästa utflykt. Samtidigt får vi till en naturlig reflektion för barnen om nutid och dåtid.

Utdrag ur Läroplanen för förskolan 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

Snö blir enkel naturvetenskap

februari 2, 2014

Nu har vi haft snö ett par dagar och på gården har vi åkt stjärtlapp i backen, skopat snö med skovlar och spadar.

En dag skopar vi snö i hinkar nästan hela förmiddagen, det börjar bli dags att gå in för att äta lunch och ett barn vill ta med sig snön in i sin hink. Det kan ju bara bli spännande. Kompisarna undrar vad han ska göra med snön, men får inget direkt svar mer än…jag ville bara ta in snön.

På samlingen visar han glatt upp snön som han har i hinken. Jag frågar om han vill ta en bild med läsplattan, det vill han. Under resten av samlingen sitter han och petar i snön.

Till mellanmålet tog vi en titt på snön igen, den hade blivit mer brun och sjunkit ihop och pojken fick ta ytterligare en bild.

Dagen därpå fortsatte undersökningen, det som var snö igår, blev brunt vatten idag. Pojken är ändå glad men tycker att det är lite konstigt. Han vill ta ytterligare en bild. Vi fortsätter att ta några bilder under veckan och tillslut är vattnet borta och kvar på botten ligger bara brun jord. Jag märker att han är lite fundersam och tillslut säger han glatt och lite förvånat; det måste vara någon som har hällt ut vattnet nu!

Att lyssna på barnen och låta de vara med i dokumentationsprocessen gör att lärandet blir synligt både för mig som pedagog och för barnen. Fortsättning följer…

Utdrag ur Läroplanen för förskolan 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen //…// samt enkla kemiska processer. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, 

Välkomna till ett nytt år och en ny termin!

januari 27, 2014

Hej alla läsare!

Välkomna tillbaka till ett nytt år, en ny termin och många nya tankar och idéer. Ser i bloggstatistik att Förskolebloggen används flitigt av er läsare och det är jätte roligt.

Nytt för i år är att bloggen ligger som en länk på tidningen Lärarnyheter, så ännu fler ska inspireras ytterligare i det fantastiska arbete som ni redan gör. 

Inom kort kommer ett nytt inlägg med tips, idéer och tankar. Är det något ni vill att jag skriver om eller vill ni diskutera något pedagogiskt dilemma från er verksamhet är ni varmt välkomna att höra av er på mailen: forskolebloggen@gmail.com

Välkomna!

Blunda och lyssna

december 14, 2013

Att lyssna är starten för läs- och skrivinlärning. Så vad ska man lyssna på? Vi har arbetat i mindre grupper och barnen har blundat och lyssnat hur många kulor jag har släppt ned i skålar. Sedan har de gissat hur många det var och därefter har vi räknat kulorna tillsammans.kulor

Barnen är mellan 3 och 4 år vilket gör att jag har använt mig av 5 kulor för att det inte ska bli svårt och de tappar räkningen. Intresse och nyfikenhet bygger ju även på att man lyckas hålla räkningen tänker jag.

För att sätta igång med övningen måste barnen minst vara förtrogna med räkneramsan mellan 1-5.

Ett tips kan vara att ha en skål för varje kula, alltså fem små plastskålar till fem kulor, då det tydligt ska höras att kulan kommer ned i skålen. De får inte klirra emot varandra vilket kan vara vilseledande.

Ett annat tips är att man inte behöver använda kulor för att lyckas. Använd legobitar, små bilar, pärlor m.m. Här är det bara fantasin som sätter gränser.

För att utmana de äldre barnen finns möjlighet att skicka runt skålarna så varje barn får släppa ned kulor i skålarna medan kompisarna lyssnar.

Utdrag ur Läroplanen för förskolan, Lpfö98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 

Fruktmatematik

november 26, 2013

Fruktmatematik handlar om att ta tillvara även den lilla fruktstunden på förmiddagen eller eftermiddagen för att på ett fruktbitarlekfullt sätt arbeta med matematik. Jag frågar alltid barnen hur många fruktklyftor de vill ha, den som vill ha en, får en och den som vill ha ett annat antal får det.

Medan jag skär frukten är det viktigt att barnen hjälper till att räkna, så det blir rätt antal som de har beställt.  Är det tio fruktbitar eller färre så ber jag barnet att visa med antalet fingrar hur många bitar de vill ha, sedan får de kontrollera att antalet stämmer genom att lägga en fruktbit vid varje finger som de höll upp. Då får man en-till-en principen och munnen räknar samtidigt som händerna lägger ut frukten en och en. Läs även mitt tidigare inlägg om ”Matematik med en-till-en principen”.

Ibland vill barnen ha fler klyftor än de kan räkna till, t.ex. hundra stycken, då räknar vi tillsammans medan vi skär. Bitarna blir inte så stora, men jag brukar visa barnen att man kan dela in dem i rader om tio för att de lättare ska se hur många vi har skurit.

frukt 2

Att bygga självförtroende

november 14, 2013

magiHur bygger man upp självförtroende hos ett barn och framför allt, hur kan man som pedagog se att självförtroendet har byggts upp?

Självklart arbetar vi med att stärka självkänsla och självförtroende hela tiden, men vi har bland annat använt oss av den dagliga samlingen för att stimulera barnen att tro på sig själva och våga ta för sig.

Vi har haft samma sånger, samma rim och ramsor i samma ordning i flera veckors tid. Det pedagogiska syftet har varit att barnen ska få möjlighet att lära sig melodier, sångtexter och ramsor som stimulerar till språkutveckling.

Nu när vi har kommit en bra bit in på terminen har barnen även börjat visa intresse för att leda samlingen själva och det får de självklart göra. Det är härligt att se hur de tar för sig, väcker intresse och engagemang bland sina kompisar. Det är också härligt att se att kompisarna visar respekt, hänsyn och omtanke om den som leder samlingen. När intresset kommer från barnen kan det vara tecken på att gruppen är trygg, men även att självförtroendet hos varje individ har byggts upp och då vågar de ta för sig.images

Utdrag ur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10): Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga och utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar //…// kommunicera med andra, 

Youtube i undervisningen – ett problem?

oktober 27, 2013

Läste Mikael Ekströms krönika ”På kanten” i lärarnas tidning här om dagen. Inlägget, som hette ”Youtube har tagit över som vikarie” gjorde mig intresserad, bara rubriken väcker tankar!

Kortfattat handlar krönikan om att en lärare är sjuk, man kastar in en vikarie på 21 år klockan fem i åtta och hoppas att klassen ska få den undervisning de behöver.

Jag undrar precis som Ekström, varför politiker och tjänstemän pratar om lärarlegitimation och om att höja statusen på läraryrket för att sedan tillåta att vikarietillsättaren (Ekström kallar det så i sin krönika) kan ta in vem som helst från gatan som vikarie. Jag håller även med Ekström om att det är konstigt att vi lärare vill  ha högre status och högre lön men samtidigt tillåter att bli ersatta av någon som varken har utbildning eller behörighet. Man kan verkligen fråga sig vilket allvar som ligger bakom legitimationen? Man kan också fråga sig varför lärare inte sätter stopp, varför får det pågå?

youtube

Ur ett annat perspektiv har vikarietillsättaren säkert gjort sitt bästa för att få in en vikarie för att få ihop dagen.  Man kan undra vem som skulle vilja slängas in i en ny situation, träffa en stressad kollega till den sjuke läraren och få fem minuters förberedelse innan det är dags att leverera? Det krävs ganska mycket mod tänker jag. Att vikarien sedan går in och gör något helt annat är intressant och om möjligt ännu modigare. Han löper ju stor risk att kollegorna för reda på lektionens innehåll och det kan skapa problem då han just är outbildad och vikarie från gatan.

Nu verkar det ha blivit en lyckad lektion om man får tro på de elever som kom från lektionen, de fick titta på Emmy-galan på Youtube.  Mikael Ekström verkar inte helt nöjd med lektionens innehåll, utan avslutar med ”Varför är jag inte förvånad”.

emmy

Enligt mig kunde lektionen med Emmy-galan ha varit riktigt givande. Programmet handlar om något som eleverna är intresserade av, intresse föder ju nyfikenhet och lärande. Hela programmet är på engelska, vilket tränar elevernas förståelse för det engelska språket, därmed tyckte jag att vikarien gjorde något bra. Skillnaden mellan honom och en lärare kommer först nu. En lärare som använder Youtube som kanal för lärande tittar tillsammans med eleverna på ett utdrag från Emmy-galan och ger därefter uppgifter som är kopplade till läroplanen och kursplanerna. Tex:

Svenska: Skriv ett referat på vad som hände under Emmy-galan eller ett annat exempel kan vara berätta vem du tycker skulle ha vunnit och varför? Plocka ut substantiv, adjektiv eller verb ur referatet.

Matematik: Hur många kameravinklar kan du upptäcka? Hur många kameror behöver de på Emmy-galan? Hur många vinst-kategorier finns på galan, hur många olika sätt kan man sortera dem?Engelska: Översätt det svenska referatet till engelska. Ett annat exempel kan vara att lyssna en minut på en vald del av Emmy-galan och skriv ned vad de säger. De ord man inte förstår skriver man upp som glosor.

Jag ser inget problem med att använda Emmy-galan som utgångspunkt för undervisningen, så enligt mig gjorde vikarien ett intressant pedagogiskt val för att skapa nyfikenhet. Däremot är det utbildning och lärarlegitimation som är skillnaden när man ska ta nyfikenheten till ett lärande.

Hur långt ska man gå?

oktober 22, 2013

I dagens samhälle pratar vi mycket om motion och hur viktig den är för människans välmående. Samtidigt åker många barn barnvagn till och från förskolan och på förskolan ser jag hur vi stoppar barn i barnvagnar för att hinna till de olika utflyktsmålen.

Med dagens inlägg vill jag väcka lite debatt kring rörelse och motion. I min värld behöver en ett-åring träna på att gå på olika underlag och nyfiket få titta på allt spännande på vägen. Kanske blir promenaden bara 100 meter för de minsta barnen, sen äter man en frukt, och sen går man tillbaka till förskolan.

Enligt mig kan man gå en lite längre sträcka med de lite äldre barnen, men fortfarande är det vägen som är målet och som bestämmer hur långt man hinner. Pedagogens uppgift under utflykterna är att skapa möjlighet att göra upptäckter längs vägen, lyssna nyfiket på barnens frågor, funderingar och intressen och låta dessa bygga verksamheten.

Hur fungerar det i era verksamheter? Hur gör ni när ni går på utflykt? Vagn eller inte vagn?

Tre syskon springer på väg himmel som bakgrund, ett barn pekar bortåt

Läroplanen för förskolan 98/10: Verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barns tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa månfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Vilken ska bort?

oktober 2, 2013

Under 1970-talet visades tv-programmet Fem myror är fler än fyra elefanter. Ett uppskattat barnprogram som lärde en hel nation att läsa…sägs det. Trots att det är många år sedan programmet visades första gången finns det mycket intressant som fortfarande är aktuellt för att få barn att intressera sig för läsning, skrivning och matematik.

Vilken ska bort? handlar i första hand om sortering, men när barnen ska förklara hur de har tänkt kommer även språket in i bilden.

bild-2

Ex. Lägg ut fyra kort på bordet föreställande en gris, ett lamm, en mus och en bil. Vilken ska bort? Barnen funderar och sen får alla som vill förklara hur det har tänkt. För mig är det viktigt att det är frivilligt att ge en förklaring. Några barn förstår hur det fungerar på en gång, medan andra lyssnar noga på kompisarnas förklaringar för att så småningom våga sig på en egen teori och då är det viktigt att inget är fel eller rätt, alla förklaringar är intressanta.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn    utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, samt att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.