Skip to content

Enkel teknik på förskolan

juli 3, 2015

Sommaren är här och semestern är nära eller precis påbörjad. Vårens sista inlägg kommer handla om en litenIMG_3061 leksaks-kyckling som vi har arbetat med på förskolan.

Kycklingen innehåller ett litet batteri och har två små poler på sina fötter. Sätter man ett finger på varje pol sluts den lilla lilla strömkretsen och kycklingen piper. Barnen har visat stor nyfikenhet inför den pipande kycklingen och velat prova att få den att pipa.

Barnen och jag har utvecklat arbetet med kycklingen genom att sätta oss i en ring och hålla varandra i händerna. Jag har haft mitt finger på en av kycklingens poler och ett barn har hållit på den andra samtidigt som alla barnen fortfarande håller i varandra. På så sätt har vi allihopa hjälpts åt att sluta strömkretsen så kycklingen piper.

Det som är intressant är även att när barnet och jag håller på var sin pol och någon annan i  ringen släpper händerna slutar kycklingen att pipa och barnen skrattar och vill prova igen och igen….

IMG_3063

Jag har även arbetat med ett barn i taget för att skapa nyfikenhet. Då har barnet och jag haft fingret på var sin pol, sedan har vi slutit den lilla strömkretsen genom att jag har satt mina fingrar på barnets näsa, öra, tår eller knä och sedan har barnet gjort likadant på mig. Spännande!

Läroplanen för förskolan,Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

 

 

Annonser

Tema människan-känsel

maj 19, 2015

På förskolan  har vi arbetat med tema människan under terminen. Ämnet är spännande och innehållet är lätt att anpassa till alla barn i alla åldrar. Vi har arbetat med våra sinnen under en längre tid vilket verkar ha skapat nyfikenhet och intresse. Vi har smakat, luktat och lyssnat och jag tänkte berätta även om det.  Men i dagens inlägg kommer det handla om känsel.

När barnen ska känna på saker blir det mer spännande om de inte ser vad det är som de känner på. Därför tog jag med en ren tårtkartong (det går ju bra med vilken kartong som helst, tillexempel en skokartong), klippte två små hål i sidan och häftade fast ett tyg ovanför hålen på insidan i kartongen för att minimera möjligheten för barnen att se in i kartongen. Se bilderna nedan.

IMG_2991             IMG_2992-2

Tanken är att saker kan läggas i lådan av pedagoger eller andra barn. Sedan sticker någon in händerna genom hålen, känner på innehållet och ska berätta eller gissa vad de känner på. När de mindre barnen har gissat eller bara känt på innehållet i lådan kan de ta ut saken genom hålen för att själva se om det stämde.

De större barnen kan få utmaningen att beskriva vad lådan innehåller för saker och sedan beskriva hur det känns med fler ord. Tillexempel om det känns som en cirkel, kvadrat eller triangel, stort, litet, kort, långt, kantigt, runt, smalt eller tjockt m.m.

Tänker att det även går att utveckla till en gissningslek för hela barngruppen. Lägg ett föremål i lådan som ingen ser. Ett barn sticker in händerna och beskriver med ord hur det känns och kompisarna ska gissa.

Här finns möjlighet att utveckla ordförrådet hos barnen, låta barnen berätta och ställa frågor, samtidigt som vi gör dem uppmärksamma på att man inte behöver se för att förstå vad det är man håller i.

Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor argumentera och kommunicera med andra.

Tjuvstarta våren

februari 26, 2015

Det är inte vår riktigt ännu… men min tanke är att vi på förskolan kan skynda på processen lite och därmed göra barnen förberedda på vårtecken.

Förra veckan var vi på en kort spontan utflykt med 2-3 åringarna i gruppen. På rastplatsen låg ett stort träd som nyligen var fällt i närheten och trädets grenar var fulla med små bruna skott. Barnen var nyfikna på högen med pinnar och vi tog med några mot förskolan.IMG_6915

Eftersom det vanligtvis är så att man inte får bryta grenar i naturen hade vi tur som fick tag i grenar som redan var avbrutna och lätta att ta med. På vägen tillbaka hamnade några pinnar i en taggig buske, andra blev nedpetade i kommunala brunnar och några gick av och blev ointressanta.

Väl på förskolan satte jag den enda kvarvarande pinnen i vatten till barnens stora förtjusning. Vad skulle vi göra med den? Varför skulle den stå där mitt på bordet? Varför hade vi vatten i glaset som pinnen stod i?

Barnen frågade varandra och funderade. Någon visste att blommor behöver vatten och denna pinne såg kanske ut som en blomma, hmm. Vi tittade närmare på pinnen och jag gjorde dem uppmärksamma på att pinnen hade massor med små bruna knoppar som vi tittade närmare på, hur såg de ut, vad skulle det bli?

Nu har pinnen stått i vatten några dagar och knopparna är inte längre små och bruna, de börjar bli vita. Varje dag tittar vi närmare på pinnen och knopparna och frågan är fortfarande; vad ska det bli?IMG_1969

Min tanke är att barnen tidigt görs uppmärksamma på vårtecken genom att skynda på våren och hinna prata om utveckling innan den sker utomhus. Det skapar en förståelse för att vi måste vara rädda om knopparna som kommer på våren då dessa ska bli blommor och blad. De har också sett och skapat en förståelse för vad som händer i naturen och därmed blir det lättare att se när det så småningom händer utomhus.

Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, Normer och värden: Förskolan ska sträva mot att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

 

 

Välkomna till en ny spännande termin.

januari 26, 2015

Välkomna tillbaka till Förskolebloggen och en ny termin med spännande utmaningar, nya tankar och inspiration.

Jag har bytt arbetsplats och arbetar nu på en förskola i Hägersten strax söder om Stockholm. Tidigare arbetade jag med 3-4 åringar och nu kommer jag arbeta med 1-2 åringar, vilket innebär nya utmaningar i att se vad barnen har för behov och intressen. Jag ska försöka se till att alla tips och idéer fortfarande kan göras om till barn i alla åldrar.

 Nu drar vi igång en nya spännande termin.

Välkomna!

forskolebarn

 

 

 

 

Internationella barnboksveckan

november 9, 2014

 

Under veckan som kommer är det internationella barnboksveckan, men vad kan vi pedagoger göra med den här veckan? Hur  vi lyfta barnboken mer än vi redan gör på förskolan? Hur kan vi lyfta böckerna och på ett naturligt sätt visa för barnen att det är en speciell vecka där barnboken är i centrum?barnboksveckan

Min tanke är att man berättar för barnen redan under måndagen att det är barnbokens dag. Barnen får sedan i uppdrag att under veckan ta med sin favoritbok hemifrån och böckerna kan sedan läsas på vilan, efter vilan eller på alla lämpliga stunder som uppstår under en dag. Varje bok som läses kan skrivas upp på en lista som pedagogerna skriver tillsammans med barnen och i slutet av veckan blir det synligt hur många böcker ni har läst.

hög med böckerEftersom barnen har tagit med sig var sin bok kan det vara kul att sortera böckerna efter författare, sortera i storleksordning eller räkna boktitlar för att få in matematiken.

Det man kan göra är även att barnen får rita någonting från böckerna som ni läser. Bilderna samlas i deras egen lilla bok som kan hängas upp på väggen förskolan eller tas hem som minne från barnboksveckan. Finns den kvar på förskolan är det roligt att göra reflektion med barnen efter barnboksveckan och höra om de kommer ihåg något från böckerna som lästes.

 

Under internationella barnboksveckan tycker jag även att det hör till att vi uppmärksammar författarna som har skrivit barnböckerna vi läser. Det räcker att nämna författarna vid namn och kanske även skriva upp dem på en synlig lista för att uppmärksamma barnen på om det är samma författare som återkommer flera gånger.

En annan vinkel av barnboksveckan kan vara att vi pedagoger väljer att läsa böcker från en enda författare och gör barnen uppmärksamma på det.

Under slutet av veckan tänker jag att vi pedagoger kanske har möjlighet att göra en tipsrunda med fokus på de böcker som har lästs under veckan. En annan vinkel av veckans aktiviteter kan även vara att göra en tipsrunda om författarna för att sedan prata vidare om vad en författare är och vad en författare egentligen gör. Kan vem som helst bli författare? Kan ni göra en egen barnbok på förskolan?

Utdrag ur Läroplanen för förskolan, Lpfö98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter//…// samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

böckerbokveckan

 

 

 

 

Man får de barn man förtjänar, eller?

oktober 12, 2014

Läste en artikel om Anne-Marie Körling i  senaste upplagan av Pedagogiska magasinet 3/14. Anne-Marie Körling är föreläsare, bloggare, författare och handleder lärare och jag fastnade framförallt för en del i artikeln som handlade om hennes syn på stökiga barn.

”Om jag ärver en elev som sägs vara stökig och ha svårt att sitta still, så får jag en bild av den eleven som jag inte har skapat själv. Då tar det tid för mig att förändra den. Vi berättar väldigt mycket om elever istället för att ständigt ställa oss frågan vem eleven är idag och vem eleven  blir i mitt ämne”  

Anne-Marie Körling, Pedagogiska magasinet 3/14.

Jag har länge funderat över att lärare/förskollärare gärna pratar om hur barnen är istället vad vem de är. Min tanke är att alla människor, stora som små fungerar olika i olika situationer. Det barn som är stökig i en situation kanske fungerar helt annorlunda i en annan. Därmed blir vårt tyckande om hur barnen är ganska ointressant.stökiga barn

Jag har själv varit med om att överta så kallade ”stökiga” barn från en barngrupp till min barngrupp och jag håller med Anne-Marie Körling om att det tar tid att förändra bilden som andra pedagoger har givit av barnet. Men min tanke är att man måste vara professionell och ge barnet möjlighet att utvecklas vidare i sin nya miljö och med sina nya förutsättningar och lägga undan den förutfattade bilden.

Men hur gör man då?

 

Det jag har kunnat se är att de barn som redan tidigt fått höra att de är ”stökiga” (tro mig, de vet att de är stökiga) har svårt att tro på att de är något annat än just stökiga. När barnet byter grupp måste därför ett förtroendekapital byggas upp mellan barnet och de nya pedagogerna. Då blir det viktigt att inte upprepa, utan istället bryta mönstret från den tidigare avdelningen och istället ge barnet positiv feedback på allt som det gör bra.

Jag brukar försöka hitta alla saker, små som stora, som barnet är bra på och vara noga med att berätta det. T.ex. sätta på sig och ta av sig utekläderna själv, plocka ihop ett pussel och ställa tillbaka det i hyllan, hjälpa en kompis att hitta en legobit i rätt färg, eller bara hålla mig i handen när vi går på promenad. All positiv förstärkning är bra för att lyckas förändra barnets syn på sig själv som stökigt och för att skapa en ny relation.

När jag ska förändra ett barn syn på sig själv är jag alltid noga med att tala om för barnet allt som det lyckades med utan att använda ord som ”nu var du duktig” eller ”bra att du gjorde som jag sa”. Istället brukar jag använda uttryck som; ”det var härligt att hålla dig i handen idag på promenaden, får jag göra det nästa gång? ”, eller ”vilken tur att jag har dig som kunde hjälpa mig med de här sysslorna”. stökiga barn2

Jag brukar även utmana barnet med saker som jag helt säkert vet att det kommer lyckas med. Jag tror att det ger självförtroende och kanske växer självkänslan lite hos varje barn när de ser att de lyckas och får positiv feedback på det de gör.

Enligt mig behöver ”stökiga” barn utmaningar, gärna tillsammans med oss vuxna. Att sitta ned i barngruppen och kommunicera med barnen medan de leker brukar fungera som ett bra verktyg för att få stökiga barn att fokusera på leken under längre stunder. Där finns också möjligheten för oss pedagoger att tidigt se när leken börjar spåra ur och när gamla negativa mönster startar. Då är det dags att komma med nya utmaningar som skapar nytt fokus och lägger lite bränsle på leken som kan fortsätta utan att någon hann bli stökig.

Sist men inte minst tittar jag alltid på miljön och verksamhetens utformning för att se om den ger rätt stimulans till barngruppen. När barn blir ”stökiga” får vi inte skylla på dem, vi måste istället gå tillbaka till oss själva som pedagoger och fundera kring om vi har gjort verksamheten tillräckligt intressant och stimulerande  så alla barn ska bli utmanade på sin nivå.

Min erfarenhet är att barn sakta men säkert bygger upp nya relationer med de nya pedagogerna och med ett aktivt arbete från pedagogerna skapas nya förtroendefulla relationer som i sin tur ger information om vad varje barn behöver för att stimuleras utifrån sin förutsättningar.

Tänkvärt är; att varje människa är som en kristall och beroende på från vilket håll man belyser den får man ett annat ljus och spektrum.

 

Läroplanen för förskolan (Lpfö98/10), Utveckling och lärarande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, samt utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling,

 

Barns inflytande i valtider

september 21, 2014

Förra söndagen var det dags för alla vuxna att gå till valurnorna för att göra sin röst hörd i vårt demokratiskt samhälle. Då skulle vi på förskolan inte vara sämre.

bild-6Barnen fick berätta vilka sagor de gillade bäst, därefter satte vi upp de fyra sagorna som barnen hade valt på ett stort papper. Små pappersbitar klipptes till och blev röstmarkörer.

Innan vilan började fick varje barn en liten kvadratisk pappersbit att placera under den saga de vill lyssna på. Varje stapel blir sedan olika lång, vi räknar de små pappersbitarna och kommer fram till vilken saga vi ska lyssna på.

Det är inte bara spännande att se staplarna växa fram för att bestämma saga, det är även roligt att visa för barnen hur ett enkelt diagram växer fram genom att de deltar och röstar.

 

Läroplanen för förskolan Lpfö98/10, Barns inflytande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.