Kort eller lång inskolning?
Läste artikeln ”Barnen förlorar på kort inskolning” i första nummer av Tidningen förskolan och kände inte igen mig alls. Varför skulle den korta inskolningen vara sämre än den långa?
Birthe Hagström, Malin Broberg och Anders Broberg har tillsammans skrivit en bok om anknytning i förkolan och menar att det tar längre tid än tre dagar för ett litet barn att bygga upp en relation med en person som ska ersätta föräldern. Hagström menar även att man har haft den långa modellen sedan 1970-talet och den modellen får barnen en chans att vänja sig vid miljön och lära känna en pedagog.
Jag håller med förskolläraren Ida Wiberg och förskolechefen Yvonne Luth som menar att tre dagar inte fungerar för alla barn. Enligt mig innebär tredagarmodellen att man utgår ifrån att det kommer ta tre dagar tills inskolningen är klar, men allt måste fortfarande individanpassas och en utvärdering hur det har gått i leken och vilken kontakt barnet har fått med pedagogen görs varje dag? Vilken dag föräldern kan lämna förskolan avgör fortfarande barnet efter nogranna observationer från pedagogerna och i samtal med föräldrarna anser jag.
Jag håller med Hagström att man som pedagog inte kan dra några slutsatser kring hur inskolningen har gått bara för att barnet slutar skrika eller klarar att äta och sova på förskolan. Däremot är min erfarenhet att barnen blir mer nyfikna på kompisarna, på pedagogerna och på miljön när föräldern har lämnat och gått därifrån. Min upplevelse är också att det hänger på pedagogen om inskolningen ska bli en positiv upplevelse för barnet och föräldern. Enligt mig är pedagogens uppgift att tänka igenom vad man ska erbjuda de första dagarna under inskolningen för att barnet lättare ska knyta an till kompisar och pedagoger. Att hitta lekar och aktiviteter som sysselsätter alla barn brukar skapa en gemenskap och pedagogen fungerar då som länken mellan alla som deltar i leken. Därmed måste pedagogen sitta ner och vara med i leken och samtala och vara aktiv, detta gäller vid inskolningar i alla åldrar. Enligt min erfarenhet är det då tryggheten och relationerna blir starkare för det inskolade barnet.
Enligt mig ska man inte hålla fast vid en metod från 1970-talet utan att fundera varför. Jag menar precis som Ida Wiberg att dagens förskola har inskolningar hela året, inte bara till höst och vinter, vilket medför att två-veckors-metoden inte fungerar. Skulle alla barn inskolas med den längre metoden skulle man behöva ha inskolningar hela terminerna och vad blir det för verksamhet? Till skillnad från 1970-talet så har vi en läroplan att jobba efter, förskolan idag handlar inte bara om omsorg som den gjorde då.
Sammanfattningsvis upplever jag att barn i alla åldrar kan knyta an till en pedagog med tredagars-metoden under förutsättning att pedagogen är aktiv och att de tre dagarna inte är hugget i sten utan kan anpassas efter varje individ.
Vad tycker ni som läser? Vad anser ni i frågan om tredagars-metoden, funkar, funkar inte?
Förskolebloggen 
Jag brukar kalla tredagarsinskolningen för föräldraraktiv introduktion. Det jag ser positivt med denna typ av inskolning är att barnet tillsammans med sin eller sina föräldrar blir trygg i miljön, med pedagoger och med andra kompisar. Ett barn litar på sin förälder, och om då föräldern är på plats och signalerar och kommunicerar att förskolan är en trygg och rolig plats att vara på, så kommer barnet, i de allra flesta fallen som jag erfarit, bli trygg mycket snabbare än under en två veckors inskolning. Jag upplever också att förskolans pedagoger får en närmre kontakt med föräldrar och föräldrar blir dessutom mer delaktiga och insatta i förskolans verksamhet. Viktigt att nämna är också att en sådan inskolning bör ha rutiner som ser likadana ut varje dag. Detta är min upplevelse av tredagarsinskolningen och jag har arbetat med den i flera år.
Hej!
Jag håller med er båda två. Det gäller att pedagogerna är aktiva under inskolningen och att det pågår en verksamhet som är spännande fast att det är inskolning. Verksamheten ska inte stå stilla under den tiden man inskolar som jag uppfattar att det fortfarande gör på många förskolor. Man har tex inte börjar med projekt, gympa,skogsutflykt etc bara för att det är inskolning.
Vi skolade in vår son i 3 dagar. Det fungerade jätte bra för honom och oss. Min sambo tyckte att det kändes tryggt att vara med och få inblick i den värld jag så väl känner till.
Jag tror att det är viktigt att man gör de andra barnen också delaktiga i inskolningen. Det nya barnet ska bli trygg och känna glädje tillsammans med de andra barnen, lokalerna och GÖRANDET och inte bara knyta an till en pedagog.
Ja visst, hur pedagogen arbetar är avgörande för resultatet både med barn och föräldrar. Verksamheten ska inte stå stilla pga en inskolning, de gamla barnens nyfikenhet kan med fördel användas för att på ett smidigt sätt få in ett nytt barn verksamheten och då måste verksamheten pågå. Va kul att också höra din reflektion ur föräldraperspektivet. Tackar för det 🙂
Jag tycker att inskolningen fortsätter i flera veckor efter att familjen kommit till oss, det kommer frågor efteråt och barnet måste få tid att sätta sig in i rutinerna ordentligt och det tar tid. Förskolan är otroligt flexibel på hur många dagar det behövs till inskolningen. Har läst Anknytning i förskolan och boken fick Aha-tankar och jaa så gör vi bekräftelser.
Ja visst fortsätter inskolningen i flera veckor efter första introduktionen, alla barn tar så olika lång tid på sig och det är så fint när man märker att allt börjar falla på plats och den verkliga leken sätter igång. Håller på att läsa Anknytning i förskolan, fantastisk bok för att just få bekräftelse på att man är på rätt spår 🙂
Hej
Jag ska ha min första inskolning som pedagog nästa vecka och jag undrar om du har några tips eller idéer kring inskolningen. Aktiviteter som du skulle kunna rekomendera?
Tack
Hej!
Va spännande med inskolning, det är kul!
Jag vet inte hur gammalt barnet är och om inskolningen är en snabbinskolning eller en längre som kan vara upp till två veckor,så jag svarar lite generellt 🙂
Med små barn (1-2 år) är föräldern viktig som trygghet. Men din uppgift blir att locka barnet att bli nyfiket på förskolans utmaningar så att föräldern tillslut kan lämna. Min erfarenhet är att barn dras till andra barn så jag har tagit med en liten grupp om tex 3 barn och gått in på avdelningen medan de andra i barngruppen har varit ute och lekt. Tänk på att de barn du tar med dig in gärna ska vara nyfikna på andra barn så de skapar en kontakt mellan sig och det nya barnet. Kontakten brukar uppstå fort om man samlas kring EN gemensam aktivitet som du vet eller tror att barnen kan vara nyfikna på och som skapar interaktion och samarbete t.ex. kapla-stavar eller bygga med duplo eller klossar. Jag brukar tycka att det är viktigt att man som pedagog sitter ner med barnen, pratar med dem och inte pratar med föräldern just då.
Med äldre barn (3-5 år) är föräldern viktig men barnet vågar mer själv. Här tar jag också med några barn in (tex 3 st) som är nyfikna på andra barn. I den här åldern har jag sett att det är viktigt att jag som pedagog sitter med hela tiden och hjälper barnen att börja prata och se varandra. Vi samlas ofta kring EN gemensam aktivitet som lego eller tågbana för att skapa samarbete och föräldern brukar få sitta på en stol längre bort i rummet och kanske läsa en tidning för att vara lite ”tråkig” inte ta uppmärksamheten från det som händer bland de nya kompisarna. Barnet brukar söka sig mot föräldern för att ”tanka” lite trygghet, men fortsätter man som pedagog att prata med det, så brukar nyfikenheten ta över och barnet kommer tillbaka.
Anledningen till att jag brukar ta in en liten grupp med barn till det nya barnet är att man knyter band med några få barn till en början för att skapa förtroende och en tillhörighet i gruppen. Utifrån de fyra nya kompisarna kan man sedan utöka sin vänskapskrets lättare. Välj noga vilka barn du vill ta in från den gamla gruppen, min erfarenhet är att de sedan ska vara samma barn under de första dagarna för att knyta banden. Jag brukar börja alla inskolningar med ca 2 dagar inne på avdelningen, sedan går vi ut och tittar på gården och möter de andra kompisarna.
Var det svar på din fråga? Det är bara att fråga igenom om det är något som är oklart.
Hälsningar Ann-Sofie